Knäckosten
Planer
...och här är bussen som jag ska upptäcka världen i om en alldeles liten stund
Jag badar, alltså finns jag
... jodå, ett citat av Louise Althusser får inleda mitt återinträde i bloggsfären! (Jag gillar särskilt hur konsten badar i sin ideologi.) Jag sitter här och känner mig fortfarande så fånigt hel och harmonisk efter kvällens yogapass där vi ivrigt sökte komma i kontakt med våra sanna jag och öppna våra hjärtan, och jag lovar; mitt hjärta är fortfarande alldeles för stort för min oansenliga bröstkorg och vill bara vräka ut sig över världen. Så i väntan på ett bättre tillfälle äter jag en kryddostmacka och genrebestämmer (vad vill ni, genrer!?) Little Miss Sunshine som en progressiv komedi.
Nu - Twin Peaks
Imorgon - hälla kärlek över världen
"Öh, jag trasha en killes bil idag", som Einar skulle ha sagt
:(
Sådär fräsch man kan känna sig efter en febernatt
Questen om Bengt
Jag tänker naturligtvis på Bengt.
Bengt, min farmors farbror. Bengt Söderbergh, homosexuell författare, född 1925, bosatt någonstans i Frankrike tillsammans med livskamraten Marc, och som ingen i släkten har träffat eller hört ifrån på tjugo år. Inte sedan min far själv tågluffade och hälsade på denna Bengt på 80-talet, har man hört något från honom. Ingen vet ens om han lever.
Men när jag gör efterforskningar online, hittar jag en hel del information om Bengt, och ingenstans kan man läsa om hans död. Så antagligen lever han, och av allt att döma (särskilt den här intervjun) verkar han vara en skön personlighet. Han var en av de första att skriva om homosexualitet ("Ibland önskar jag bara att jag hade kunnat skriva öppet om homosexualitet långt tidigare"), och hans roman En livslång kärlek om relationen mellan stumfilmsregissören Pierre André och den franske officeren Gerard handlar i hög grad om hans eget och Marcs förhållande. Marc, hans sambo sen 50-talet och om vilken han säger: "Marc är en galning. Mycket bohemisk."
Bengt verkar helt enkelt störtcool, och precis som min far en gång gjorde ska nu jag ge mig ut med tåg i Europa för att besöka denna ovanliga (och numera uråldriga) man. Som hans brorsdotters sondotter med författardrömmar, tar han säkert emot mig med öppna armar. Det hoppas jag i alla fall att han gör.
Bengt
Hårdbröd
Måsarna
"Vadå, vad är det med dem? Vad gör de?" Jag böjer mig fram och kollar ut genom fönstret på lägdan som är full av måsar.
"Ingenting; de bara går runt. De är ute och spatserar."
"Du har rätt. Vad fan gör de liksom?" För måsarna gör verkligen ingenting. De går fram och tillbaka på lägdan.
"De försöker se viktiga ut."
"Jävla måsar."
Fyndet
- Öh, vet ni vad jag hittade förut?! Och då menar jag inte pilbågen, nej en punkt på huvudet som gör asont och man trycker på! Asså seriöst, verkligen asont! Man dör typ om man trycker där!
Okoncentrat
Multikonsulti, gonna be
Är på löjligt bra humör, och jag får så mycket BRA idéer häruppe!
Igår föddes en kortfilmsidé - det fantastiska arbetsnamnet är Bäckahästen, mer säger jag inte! - och idag, när jag stod mitt i köket, svettig och röd som en paprika och full av adrenalin efter löpturen gick det upp för mig att jag ska starta ett eget företag som språkgranskare, så att jag kan få mer korrekturjobb! Har planerat att starta eget företag och jobba med folk från klassen i det episka samarbetet Mastodonthästen, och göra bland annat animation, lite design osv., men har faktiskt aldrig tänkt på att jag måste begränsa mig till en sak som egenföretagare..!
Eftersom det dock är isande kallt häruppe, fortfarande finns snö kvar på gården och ynka två grader upphåller sig utanför husväggarna, är det bäst att jag går och lägger mig nu.
Godnatt!
Fördomar, härliga fördomar
- Alla hästtjejer gjorde bara sån där ridningsskit
- Men turken då, vad gjorde han?
Här tittar jag upp och frågar nyfiket:
- Turken? Vem är turken?
- Det går en turk i hans klass, han är typ asgammal, svarar mellanbror fort
- Va? Gör det? Var kom han ifrån?
- Typ Serbien, men han...
- Då är han ju inte turk. Jag tyckte du sa att han var turk?
Mellanbror ignorerar mig och frågar ivrigt lillebror:
- Öh, du måste kolla om han har raketgevär!
- Hur ska han kunna kolla om han har raketgevär? Och varför skulle han ha det? invänder jag, varpå mellanbror otåligt utbrister:
- Men alla talibaner har det!
- Men han var ju serb! Varför skulle han vara taliban?
- Han har ju skägg!
Aha. Just det.
Google bilders definition av taliban
Semesterbilderna
Har man inte haft tid att köpa varken ägg eller schampoo på en och en halv vecka så
Har man inte haft tid att köpa varken ägg eller schampoo på en och en halv vecka så
Antons häftiga punkväst Vol.1
Hur som helst, slutade kvällen med att jag kom på att jag skulle ha Antons häftiga punkväst över min egen jacka när jag skulle bege mig tillbaka till stan. Minns att jag fick en liten genomgång av vad allting på den betydde innan jag skulle gå (för att säkerställa att det inte var något som jag misstyckte till; för man kan ju inte gå runt och inte stå för det som står på en .. menar jag), även om jag inte riktigt minns allt nu.
Onkel Kånkels gyllene tider
Könsrocken pionjärer, har jag lärt mig. Bandet bestod av hjältarna Onkel Kånkel, CP-Sven, Epilepsi-Kurt, Stomi-Bertil och Arne Tammer
Gore beyond necropsy
ja, gore betyder ju typ.. "genomborra" eller "sätta kil i".. påla, kanske? Och necropsy är obduktion.. men det är visst ett japanskt grindcore-band också. Och passiv dödshjälp är en alldeles för kompex moralisk fråga för den här tiden på dagen
(och antagligen ett harcore-band från Gävle)
Rosa ätpinne liksom, baske mig vad rätt!
"Abolish... capitalism... vad står det mer..? smashing the state..? Ah, men det kan jag gå med på"
Nitarna!!
A.C. Anal cunt. Hmm. Fattar liksom inte. Är det ett band?
Haha. Det ÄR ett band. Som bland annat har gjort:
Hitler Was a Sensitive Man
I Sent Concentration Camp Footage to Americas Funniest Homevidoes
Everyone Should Be Killed
Jag har lust att gå på söndagspromenad till Wadköping i Antons häftiga punkväst :)
Helvetets alla kval
Låg på sängen och brann i fosterställning med huvudvärk och feber, krampande mensvärk och samvetskval, medan jag väntade och väntade på att iprenen skulle verka och skona mig från feberns käftar, och på sömnen som vägrade infinna sig..
Det är först nu lite senare när jag känner att allt är på väg tillbaka, som jag börjar inse att jag blivit immun mot ipren :)
Det är liksom respekt om jag vaknar alls imorgon.
Kingafton*
Allt som behövs för en fulländad afton är på plats!
*Vad som händer när Kinna och Inga slår sina kloka huvuden ihop en kväll!
Kärlek
Jag och Megatron älskar varandra.
Dörren som leder direkt till Willys
Det är en underlig dörr, dörren som leder direkt til Willys. En enda gång vågade vi oss på att försöka använda den, men när vi trevande tryckte på knappen som sägs få den att svänga upp, började den tjuta. Så vi sprang vår väg genom huvudentrén, istället. Med svansen mellan benen.
Så har det varit med den där dörren ända fram tills nu. Man har haft en sorts respekt för den; den har varit orörbar. Men så hände det plötsligt att vi fick nog:
- Nu ska vi allt gå igenom den där dörren, sa jag och vi stegade dit med långa steg. Den tornade upp sig framför oss. Vi svalde. Tryckte på knappen. Tjutet. Skräcken. Vi stod på oss. Höll för öronen.
Och så var vi igenom.
Seger.
Bara sådär.
Willys.
Det är inte alla som har en dörr som leder direkt till Willys.
Det är praktiskt, faktiskt.
Särskilt när man kan gå igenom den.